Pernilla Andersson entrade scenen strax efter 16 för att repa sin låt för första gången. En finstämd visaktig låt på svenska, det blir mysigt och det var nästan så här jag hade föreställt mig hur låten skulle låta. Kanske lite högre tempo än vad jag tänkt? Men det låter precis som Pernilla Andersson låter, med en liten knorr på det. Gillar man Pernilla Andersson gillar man det här, det gör jag!